Svensk VA-infrastruktur står inför flera komplexa utmaningar i närtid. Föråldrade ledningsnät, ökande periodvisa regnmängder och vikande befolkningsunderlag är exempel på några av de faktorer som just nu sätter en ökad press på kommunernas förmåga att upprätthålla en fungerande vatten- och avloppshantering.
– För att skapa en långsiktigt hållbar avloppsrening behöver både branschen och beställarna börja bygga anläggningar på ett sätt som möjliggör att optimera prestandan beroende på belastning, menar Andreas Riedel, teknisk chef på Hydria Water.
Att den svenska VA-infrastrukturen på många håll i landet nått en ålder där omfattande återinvesteringar krävs för att upprätthålla dagens standard är ingen nyhet. De ledningsnät och reningsverk som byggdes för många decennier sedan är inte dimensionerade för varken dagens behov eller framtidens klimat.
– Samtidigt står mindre kommuner inför en ekonomisk utmaning när befolkningen minskar och färre personer ska finansiera underhållet av VA-systemet i en takt som vi inte svarat upp till tidigare, konstaterar Andreas Riedel.
Samtidigt som ökade regnmängder orsakar problem i ledningsnätet bidrar teknikutveckling som snålspolande kranar, kortare varmduschar och moderna toaletter med utmaningar på annat håll.
– Dagens avloppssystem är dimensionerade för en viss typ av flöden, när den mängden förändras uppstår nya problem. Till exempel är det organiska material som når reningsverket betydligt mer koncentrerat och ställer helt andra krav på maskiner, anläggningar och personal som ska hantera det när vi effektiviserar, renoverar och går mot nya demografiska och socio-ekonomiska förutsättningar.
Tänk framåt men bygg för nu
Vattenindustrin beräknar att Sveriges kommuner behöver investera 31 miljarder kronor per år under den kommande 20-årsperioden för att klara av att upprätthålla den nivå på vatten- och avloppshantering som vi vant oss vid idag. Den eskalerande underhållsskulden gör frågan än mer brådskande för att klara av att undvika akuta driftstörningar och dyra, tillfälliga reparationer. Men de omfattande investeringarna måste också vara långsiktigt hållbara.
– Vi behöver förändra sättet vi ser på projektering och uppbyggnad av nya anläggningar eftersom spelplanen, med väderförhållanden och demografiska förutsättningar, ser hela annorlunda ut än tidigare. Det finns ingen anledning att dimensionera maskinparken och reningsverk för flöden som kanske inträffar om 60 år. Det resulterar bara i att fel mängd media och fel flöden skall hanteras av maskiner som dimensioneras mot osäkra faktorer tills denna spekulation har uppnåtts. Bygg och utrusta istället för den verklighet som är här och nu –och bestycka framtidens redundanta byggnationer med maskinell utrustning när ett eventuellt spekulativt flöde eller belastning inträffar, säger Andreas Riedel.
Förutseende och långsiktig infrastruktur
Digital övervakning och styrning är också frågor som diskuteras flitigt i branschen. Genom att övervaka vattenflöden och system i realtid möjliggörs snabbare insatser vid problem.
– Vi hade gärna sett en framtid där inte bara inkommande flöden mäts. Strategiska mätpunkter på ledningsnätet skulle till exempel kunna trigga en redundant linje så den aktiveras redan innan det breddar eller svämmar över inne på verket. På det viset får vi en infrastruktur som är såväl förutseende som långsiktig. Vi skulle dessutom kunna sy ihop hela nätverket så mätpunkterna gör verklig nytta inne på reningsverket och inte bara är en inaktiv datakälla eller en mätpunkt som bara arbetar för läckage-detektering. Då pratar vi långsiktigt hållbar infrastruktur och investering på riktigt, konstaterar Andreas Riedel.
